12 September 2018

Det ängsliga samhället

Det ängsliga samhället

”Vi lever i ett samhälle som kännetecknas av ängslighet, med en övertro på att kundmakt, kundorientering och prestationsmätningar skapar hållbara lösningar”, säger Anders Parment, forskare, generationsexpert och författare till den högaktuella boken Det ängsliga samhället.

När Sveriges största chefsnätverk EGN Sverige höll frukostseminarium, föreläste Anders Parment för fullt hus om utmaningarna kring att leva i en tid av ökad transparens och krav på autenticitet, där individerna blir allt mer krävande och påfrestande som kunder. Hur påverkar det våra organisationer och medarbetare?

Är du nöjd med vår webbtjänst? Hur kändes det att behöva tre minuter i telefonkö? Vad tycker du om att vi numera har kravmärkta bananer i jobbrestaurangen?  Vi är alla kunder. I matbutiken, som förälder, granne, vårdkön och på arbetsplatsen. Men den gamla devisen att ”kunden alltid har rätt” har gått överstyr och vi drunknar i ett enkätträsk, menar Anders Parment, ekonomie doktor, lektor och verksam forskare vid Stockholm Business School.

Tillsammans med föreläsaren och författaren Anna Dyhre, Senior Advisor för kommunikationsbyrån Coreworkers, har han nyligen kommit ut med boken Det ängsliga samhället – 10 problem och 5 lösningar.

"Vi lever i ett samhälle där många är oroliga och ängsliga. Även identiteter, könsroller och professionsroller blir allt mindre tydliga."

Ett av morgonens första exempel fångade det Parment ser som ett framträdande problem – det upplösta samhällskontraktet, där kunden alltid har rätt och mycket få skyldigheter. Här lyftes Coops nätbutik som ett typexempel, som lovar att om leveransen blir försenad får kunden självklart kompensation för det. Men om kunden inte är hemma då de levererar? Då kommer de bara ut en annan dag, helt utan extra kostnad.

- Till slut håller detta förhållningssätt inte ihop. Man tappar förtroendet för andras professionalitet. Istället behöver vi återupprätta tilliten till varandra och låta proffsen vara proffs. Med den kommer både en yrkesstolthet, ett välmående och en tro på att andra faktiskt är bra på det de gör, säger Parment. 

Vad händer med oss när vi ständigt uppmanas granska omgivningen och varje bemötande med ett kritiskt öga? Vad sker med medmänskligheten i ett samhälle när man ständigt blir uppassad istället för att kanske ställa sig frågan vad man själv kan bidra med för ett bättre samhälle?

Parment nämner två händelser som utspelar sig parallellt i 2010-talets Sverige i två olika generationer; en 19-årig man som gjort antagningstester till Musikhögskolan. När han får svaret att han inte kommer in kontaktar han psykakuten. För honom är det naturligt att be om hjälp så fort han möter en motgång. Det andra fallet är en 88-årig kvinna i mycket ostabilt hälsotillstånd, som uppmanats av familjen att kontakta ambulans om hon blir sämre. Det gör hon inte - hon vill ju inte vara till last, då det säkert finns någon som behöver hjälpen bättre. Hon är inte heller uppvuxen i en miljö där arbetsgivare, myndigheter och har andra har kundens krav som största fokus.

Hur har vi hamnat i ett så obalanserat kundfokus?
- För 50 år sedan hade kunden inte mycket att säga till om. När konsumentrörelsen i USA kom under 1960-talet var det dags att göra något åt företagens starka makt, och närma sig ett kundorienterat beteende. Det var bra. Idag lever vi i ett komplext och oerhört individualistiskt samhälle, där förändringar ständigt sker. I tider av förändring eftersöker man gärna kontroll – som många företag tror går att hitta genom att om och om igen fråga kunden vad de tycker.

I sin vardag arbetar båda författarna en hel del med employer branding, och är väl medvetna om unga människors efterfrågan på autenticitet på arbetsplatsen. Här tycker de att man som arbetsgivare behöver vara modig och sticka ut och inte främst ställa frågor:
- Vi har en stark trend att bejaka ängsligheten genom att främst lyssna. Det är dock ännu mer attraktivt att som företag och arbetsgivare våga vara tydlig med vad man har. Fråga inte bara vad de unga söker, utan berätta vad ni tror på och har att erbjuda.

Parment menar även att ängsligheten bidrar till en onödig polarisering och missförstånd mellan generationer och att vi även i samhällsdialogen behöver vara tydliga och tro på det vi gör. Ängsligheten riskerar att agera bromskloss och skapa en rädd värld som inte utvecklas.
- Vi lever i ett samhälle där många är oroliga och ängsliga. Även identiteter, könsroller och professionsroller blir allt mindre tydliga. Ängsligheten berättar något för oss om samhällsutvecklingen. Här i speglas samhällets problem och utmaningar och människors framtidstankar.

Mer om föreläsaren
https://www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/kunden-har-inte-alltid-r%C3%A4tt-det-%C3%A4ngsliga-samh%C3%A4llet-3968099

https://www.sbs.su.se/forskning/v%C3%A5ra-forskare/anders-parment-forskare-f%C3%B6rel%C3%A4sare-och-generationsexpert-1.275807

EGN håller regelbundet frukostseminarier för sina medlemmar och inbjudna gäster. Föreläsningen Det ängsliga samhället erbjuds även till EGN:s Malmömedlemmar i november. Håll utkik i din inbox och på vår webb för kommande seminarier. För mer information, kontakta ann.keve.isaksson@egn.se tel 070-756 57 43.

Följ oss på sociala medier