25 October 2019

Hansen: ”När distraktionen blir det normala saknar vi den”

Hansen: ”När distraktionen blir det normala saknar vi den”

På årets LIKE A BOSS-dag den 21 oktober fick EGN:s medlemmar bland andra lyssna till tv-aktuelle psykiatern och författaren Anders Hansen som blivit folkkär genom sitt hjärnfokus som sommarpratare. ”Hälften av oss skulle hellre vara utan vår röst än mobilen under en dag”, sa Hansen och uppmanade Sveriges chefer att ta befäl över vad som stjäl en hårdvaluta – vår uppmärksamhet.

Det pågår ett krig om vår uppmärksamhet. Att åka till jobbet och ha glömt mobilen hemma är för många en ohållbar dag. Så ohållbar att en ny undersökning visar att människor idag hellre skulle vara utan sin egen röst under en dag än tvingas vara utan sin mobil.

Allt fler tonåringar sover med mobilen i sängen. En brittisk studie visar att hälften av alla barn och ungdomar mellan 11 och 18 år går upp nattetid för att kolla av sin mobil, varav 10 procent går upp minst 10 (!) gånger. Men ju större experter vi blir på att ta till oss små bitar information som sms, twitter och aktivitet på sociala medier, desto sämre klarar vi av att hantera stora bitar information.

- Digitaliseringen kan mycket väl vara den största samhällsförändring människan gått igenom och allt tyder på att vi bara sett början. Men den kan vara ett tveeggat svärd för vår hjärna. När vi låter hjärnan bombarderas med tusentals mobilsvajpningar varje dag får det konsekvenser. Och när distraktionen blir det normala börjar vi känna sug efter den, även när den inte existerar, säger Anders Hansen.

När han i maj 2018 besökte den amerikanska psykiatriorganisationen APA (American Psychiatric Association), som samlade tiotusentals kollegor från runtom i världen, var just det ämnet som överröstade samtalet mer än någon annat: ”Vad är det egentligen vi utsätter oss för i och med digitaliseringen? Håller vi på med ett gigantiskt experiment där vi själva och våra barn ingår?”

- Forskningen kring digitaliseringens effekter på hjärnan är visserligen i sin linda, men kunskapen växer å andra sidan för varje dag som går. Men det är inte bara våra digitala vanor vi har förändrat, utan vi upplever också en annan stress än vi gjort historiskt och vi både sover mindre och lever mer stillasittande. Allt detta innebär att hjärnan befinner sig i en okänd värld, menar Hansen.

”Våra mobiler tar vår bandbredd att vara fysiskt närvarande och gör oss mer ointresserade av vår omgivning.”

Vad gör då mobilen med oss?
- Den vill att vi ska göra flera saker samtidigt, vilket inte går då vi egentligen är usla på multitasking. Bara 2-3 procent av befolkningen klarar faktiskt av det. Våra mobiler tar även vår bandbredd att vara fysiskt närvarande. De gör oss mer ointresserade av vår omgivning, då de är konstruerade att ta vår uppmärksamhet och belönar sin användare med kortsiktiga dopaminhöjningar. Facebooks viktigaste produkt är just förmågan att hålla vår uppmärksamhet och använder en mängd mekanismer som ”infinite scrolling”, utportionering av digitala bekräftelser, nyheter och möjligheter, vilket våra hjärnor belönar.

Varför belönar hjärnan sig själv när den fungerar sämre?
- Hjärnan är en usel jonglör, men avråder oss ändå inte från att multitaska. Tvärtom belönar den oss med dopamin när vi försöker göra flera saker samtidigt. Historiskt sett när vi levde som jägare var det en god egenskap att ha ett splittrat fokus och att kunna reagera snabbt på eventuella faror i omgivningen, men idag har istället koncentrationsförmågan blivit vår bristvara. Man kan tycka att ett kraftigt informationsflöde borde träna upp vår förmåga att fokusera och att en hjärna som utsätts för digitala distraktioner successivt borde tåla dessa bättre. Problemet är att även det fungerar tvärtom. När digitala distraktioner ständigt sköljer över oss blir vi tyvärr ännu känsligare för att bli störda.

Tror du att digitaliseringen gör oss mer deprimerade?
- Jag är inte emot digitaliseringen men vi behöver vara medvetna om att den gör oss mer sårbara och minskar nödvändiga skyddsfaktorer. En tredjedel av alla vuxna sover till exempel idag en timme mindre än vuxna för 100 år sedan och samma minskning har skett bland unga på endast tio år. Vi rör oss även betydligt mindre och byter ut mänskliga möten mot digital tid. För att våra hjärnor ska må bra behöver vi tvärtom leva fysiskt aktiva liv, utsätta oss för stress i lagom doser, sova åtta timmar om natten och ta oss mer tid för det mänskliga mötet.

Faktaruta-Hansen_0.jpg

Följ oss på sociala medier