4 January 2019

Hur kan gamification ändra beteenden på jobbet?

Hur kan gamification ändra beteenden på jobbet?

Gamification, eller spelifiering, växer lavinartat. Nu har trenden flyttat in i svenskt näringsliv för att motivera, engagera och skapa önskvärda beteenden. Hur kan vi i våra företag och organisationer dra fördelar av det vi gjort i över 10 000 år – spelat spel? David Åberg, Creative Founder på Moderna Kompetenser, mötte ledare från chefs- och kompetensnätverket EGN, för att reda ut begreppet och dess nytta.

davidaberg.jpg
David Åberg

David Åberg har arbetat med gamification sedan 2010 då han började applicera spelifieringsmetoder som försäljningschef på Nordic Choice Hotels. Idag arbetar David med att utveckla kundförsäljning och ledarskap, där gamification spelar en viktig roll i hans arbete. Följande frågor utgår från David Åbergs uppskattade föreläsning på ett av EGN:s frukostseminarier.

Hur sammanfattar du vad gamification är?
Spelifiering, som det också kallas, kräver inga joysticks eller nya system utan handlar om psykologiska effekter; om konsten att utnyttja de triggers som skapar motivation och större drivkraft. Genom att applicera samma sorts spelmekanik som speldesigners gör, fast i en helt annan miljö, kan man motivera, engagera och förstärka de beteenden man önskar.

Vilken är metodiken bakom gamification?
Hela idén är att få uppmärksamhet och genom belöningar väcka engagemanget hos användaren. Inom spelvärlden finns en tydlighet i belöningar och den direkta feedbacken, vilket möjliggör att man kan ändra spelarens beteende till det man önskar. Data- och tv-spelbranschen har lyckats med att motivera sina målgrupper genom dessa mekanismer även när det gäller att nå mer avlägsna mål. Det är denna process vi vill komma åt med gamification in business.

Kan du ge exempel på där spelifiering redan används i vår vardag?
De flesta av oss har under ett antal år samlat bonuspoäng i de mat- och butikskedjor vi handlar hos. Flera av dessa räknas till några av de mest utvecklade spelen i Sverige. Stegräknaren är också ett typiskt exempel på en speleffekt för att förstärka ett beteende. Spelifieringsmetoder används dock fortfarande i allra högsta grad utifrån ett internt perspektiv, ofta som en del i en KPI-mätning.

Hur ser dagens typiska gamers ut?
Den stereotypa bilden av en gamer har alltmer suddats ut och idag finns spelare i alla åldrar och inom varje yrkesgrupp. De flesta tycker ju om att vinna. Det som kanske förvånar en del är att den största gruppen av gamers idag är mellan 35 och 40 år, och de som laddar ner flest spelappar är kvinnor.

Hur applicerar man smartast spelifiering i en organisation?
Börja med är att ringa in vilket mål ni vill uppnå. Vilket är egentligen det ändrade beteende ni vill se? En programmerare som ska utveckla en app åt er saknar ju er fördjupade insyn i organisationen. Det räcker inte att tänka ”underhållning” och vilja skapa triggers som gör ”det tråkiga lite roligare”, det blir att börja i fel ände. Jag rekommenderar att börja applicera greppet på områden där ni redan har befintliga mätningar, som till exempel kundlojalitet eller medarbetarindex. Då har man också lättare att i efterhand mäta de goda effekterna.

Kan du mäta lönsamheten av spelifieringens effekter?
Vi har definitivt kunnat se starka positiva effekter. Ofta är dock flera variabler involverade vilket försvårar möjligheten att ge exakta siffror. Vid ett tillfälle hjälpte vi ett transportföretag som ville utveckla ecodriving, för en mer ekonomisk och miljövänlig körning. Vi utvecklade ett belöningssystem, där förarna tjänade extra timmar, ju mer ecodriving de gjorde. Företaget såg en kraftig trend i både minskat slitage på bilarna, en lägre drivmedelsförbrukning och därmed skonsammare för miljön.
Många hotellkedjor använder spelifiering i sitt medlemskap, där medlemmar belönas med bonusövernattningar och så vidare. Vi ser inte mindre av den varan, då systemet uppenbarligen ger god effekt.

Vilka faror ser du med att använda gamification i näringslivet?
Att det faktiskt bara blir ett spel för vissa. Man deltar helt enkelt för spelandets skull och ändrar inte sitt beteende utan lär sig att manipulera systemet. Ett lite komiskt exempel är från ett företag som ville minska antalet sjukfrånvarodagar på jobbet och valde att ordna en stegräkningstävling med ett lyxigt resepris. En kvinnas resultat var så överlägset och hon skulle ha behövt gå så många mil per dag. Det visade sig att hon hade placerat stegräknaren på sin hund (!) Kreativitet, ett större risktagande (spelet ger dig alltid ett nytt liv) och konsten att samspela med fler, är typiska drag hos en gamer och i det här fallet var kvinnans enda mål att vinna.
Märker man i sin organisation att användaren inte tycker sig få ut mycket (kanske att feedbacken från chefen uteblir) kan spelifieringsmetoder få en motsatt effekt. Spelifiering kan aldrig ersätta ett gott ledarskap och en god organisation. Använd det för vad det är och dess styrka – att kunna lyfta de som ännu inte lyckats, att skapa och fira delsegrar och att skapa prisbelöningar, och följ regelbundet upp med feedback genom goda samtal.  

Slutligen, hur sammanfattar du nyttan i metoden?
De är flera. Poängen med gamification är att ju att skapa glädje och motivation och att det ska vara enklare att jobba på ”rätt sätt”. Det går faktiskt att förändra negativa beteenden till önskvärda. Spelvärldens ständiga direktåterkoppling hur man som spelare ligger till är ett moment man kan föra in i sin organisation, där man dels kan ge mer direkt feedback och premiera, dels använda triggers och belöningssystem för att medarbetare ska utveckla nya färdigheter och kompetenser. Andra fördelar är att viktiga arbetsmoment förtydligas och stimuleras. Gamification kan även öka trivseln på arbetsplatsen eftersom en stor nytta är just en ökad motivation och engagemang. Humor är en viktig ingrediens för gamers. Det ska helt enkelt vara lite roligare. Den sista viktiga aspekten är att alla ska få samma chans – och att även de som ännu inte sett framgång ska få smaka på delsegrar.

EGN Sverige håller regelbundet frukostseminarier för ledare, chefer och specialister i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Eventen vänder sig främst till våra medlemmar och inbjudna gäster. Håll utkik på https://www.egn.se/events för kommande seminarier. För mer information, kontakta ann.keve@egn.se, tel 070-756 57 43.

Följ oss på sociala medier