5 February 2019

Lyckoforskning – så blir du en lyckligare chef

Lyckoforskning – så blir du en lyckligare chef

Varför upplever bronsmedaljören ofta större lycka än silvermedaljören på prispallen? Och vad händer med vår egen lyckoupplevelse när vi i förväg har läst alla skyhöga rekommendationer? Ylva Beck är affärscoach och nätverksledare på EGN Sverige och har metaanalyserat forskning kring lycka och livstillfredsställelse.

Många får upp ögonen för lyckoforskning när livet gått i kras. För civilekonomen Ylva Beck från Göteborg var det tvärtom. Efter att som första svenska kvinna ha tävlingsseglat jorden runt mot rådande ström- och vindriktning, tillsammans med en internationell grupp människor med helt olika ambitioner, började Ylva studera motivationer. Hur kom det sig att så många omkring henne inte alls upplevde samma mått av lycka som hon? Ämnet ledde in på en längre tids studier av forskning kring det som inom den positiva psykologin kallas för livstillfredsställelse (eng: wellbeing). Vid månadens frukostseminarium för svenska chefer och ledare inom kompetens- och chefsnätverket EGN presenterade hon sina resultat – och gav tips och råd hur man faktiskt kan påverka sin lyckoupplevelse – som chef och medmänniska.

Harvardstudie i lycka
Vad är det egentligen som ger ett långt och livstillfredställande liv? Först och främst, blanda inte ihop lycka med att anses vara lyckad menar Ylva, och lyfter en intressant studie (Harvard Study of Adult Development) som Harvard inledde redan 1938.
Forskare valde ut 724 unga män, varav hälften var studenter från Harvard, den andra hälften män från de fattigaste delarna av Boston. Under deras resterande liv mötte forskarna dem vartannat år för djupintervjuer, hälsotester och hjärnscanningar. Vissa gjorde stora klättringar på den sociala stegen, andra gick i motsatt riktning. Ett fåtal drabbades av schizofreni, några blev alkoholister. En blev president. Men det som visade helt avgöra om de hade upplevt sig ha lyckliga liv, var om de hade haft goda relationer omkring sig – och kvaliteten på dessa relationer. När man undersökte de äldre männens hjärna och dess minneskapacitet, hade männen som fortfarande levde i nära, goda relationer, även avsevärt bättre hjärnfunktioner.

Bra relationer skyddar alltså både kropp och hjärna. Forskning visar att dåliga relationer kan ha en så förödande effekt på den personliga hälsan att man själv blir sjuk. När vi däremot befinner oss bland människor vi känner oss trygga med, frisläpps kemikalier som ökar både vårt känslomässiga och fysiska välmående.

Kan pengar göra oss lyckligare då?
- Om vi väljer att först enbart tala om löner, finns studier som visar att upp till att man tjänar 50 000 kr i månaden, har den högre lönen en lyckofunktion. Det intressanta är dock att när man tjänar ännu mer, visar bland annat en undersökning av nobelpristagarna ekonomen Angus Deaton och psykologen Daniel Kahneman, att den ökade inkomsten inte alls har samma positiva effekt och förmodligen inte överväger det ökade ansvaret och pressen som rollen innefattar. Och ju mer man tjänar, desto svårare blir det att uppleva lycka i vardagsnöjen, berättar Ylva.

För den som går och väntar på att den stora pengavinsten plötsligt ska komma, kan pessimisten tillägga att forskning visar att personer som vinner stora summor pengar generellt börjar må allt sämre. Varför? Många känner sig mer själviska, pressen ökar att förvalta vinsten väl och förväntningarna verkar också spela en stor roll. Men, pengar kan till viss del köpa vardagslycka. De som väljer att ”köpa sig tid” är de som ser mest skillnad, där personer som väljer städhjälp upplever 23 procent mer livstillfredsställelse än tidigare.

"Sanningen är att vi ju mer vi granskar och utvärderar våra upplevelser omkring oss, desto mer kritiska blir vi."

Spendera pengar med vänner – inte på prylar
Ylva lyfte även en färsk studie av Michael Norton, professor på Harvard Business School, som visar hur man bäst ska använda sina pengar för att ökad lycka:

- Ska du spendera pengar, se till att göra det tillsammans med andra. Att köpa prylar har visat sig ge en betydligt lägre tillfredsställelse, hävdar Ylva, och berättar om ett experiment som gjordes bland studenter på University of British Columbia i Kanada och senare även i Uganda. Eleverna fick var sitt kuvert med olika mindre summor pengar, där hälften av personerna fick uppmaningen att spendera gåvan på sig själva, medan den andra hälften skulle bjuda med någon eller några andra. Det visade sig att beloppet på gåvan inte spelade någon roll för den ökade tillfredsställelsen – och de som hade spenderat pengarna tillsammans med andra, fick en betydligt högre lyckokänsla av upplevelsen.

Kan delad glädje bli dubbel – även som säljbonus?
- Så kan det faktiskt vara. Det är inte vanligt förekommande med gruppbonusar i Sverige, men i Belgien har man testat olika modeller och funnit att de säljare som fick en gruppbonus att spendera tillsammans och som enskild individ, faktiskt fick en starkare lyckoupplevelse.

Vad händer i hjärnan när vi känner lycka?
- Man brukar tala om två ”lyckohormoner”. Numera är vi bekanta både med det kortsiktiga belöningshormonet dopamin, som ger en härlig ”just-nu-känsla”, och serotonin, som avgör vår långsiktiga livstillfredsställelse. De här båda ämnena behöver vi hålla på en bra nivå för att känna tillfredsställelse, vilket vi ganska enkelt kan göra. Börja med att se över dina tre intag av D-vitamin, zink och magnesium, naturens mirakelmedicin för oss, menar Ylva.

D-vitamin, som börjar återfå sitt goda rykte, har till exempel visat sig mer effektivt än antidepressiva medel vid vinterdepression. Under vinterhalvåret kan det därför vara klokt att fylla på i kosten. I Sverige har mellan 50 och 65% av befolkningen även brist på magnesium och när vi stressar sjunker magnesiumhalten ytterligare. Kommer du hem från jobbet och ändå inte lyckas varva ner, kan anledningen vara en för låg magnesiumhalt. Människor som befinner sig i depression har en lägre zinkhalt, ett ämne som för övrigt är viktigt för testosteronproduktionen. Zink har även gett goda resultat hos människor som inte svarat väl på antidepressiva medel.

"Hur lycka upplevs handlar mycket om vad vi förväntar oss. Olycka per definition innebär att förväntningarna är högre än utfallet."

Vår förväntan stjälper eller hjälper
Tillbaka till världsseglaren Ylva Beck. För när Ylva och hennes 18 personer starka besättning efter 33 dygn seglade i mål på första delsträckan endast femton minuter efter guldmedaljörerna, hade de svårt att jubla. De vara så nära att ta guld att en silverplats plötsligt kändes som ett misslyckande. Bronsmedaljörerna var dock överlyckliga över att få en plats på prispallen.
Vad händer egentligen med oss där ”mycket” ständigt uppmanas till ”mer”? Och hur påverkade blir våra egna upplevelser i ett växande ratingsamhälle, där vi först läser andras skyhöga rekommendationer och handplockar allt fler köp, restaurangbesök och turistmål efter andras rating?

Hur lycka upplevs handlar mycket om vad vi förväntar oss. Olycka per definition innebär att förväntningarna är högre än utfallet. Därmed är det svårt att förväntningarna överträffas när vi alltid följer de bästa rekommendationerna, menar Ylva och fortsätter:

Vi vet inte hur våra liv kommer att utveckla sig och vad vi behöver möta i livet, då mycket förstås ligger utom vår egen kontroll. Men det är ingen annan än vi själva som är ansvariga för den nivå av lycka vi upplever och hur vi hanterar våra motgångar, hur vi tänker om oss och andra. Och i västvärlden är vi inte nådiga mot oss själva. Forskning (av Raj aj Raghunathan Ph.D.) visar att 60-70 % av våra tankar om oss själva är destruktiva och nedvärderande.

Ju mer vi utvärderar, desto mer kritiska blir vi
Sanningen är att vi ju mer vi granskar och utvärderar våra upplevelser omkring oss, desto mer kritiska blir vi.  Det visades bland annat i en studie (Micael Dahlen på Handelshögskolan i Stockholm) där ett tusen finländare deltog. I själva verket var det redan från början en grupp med höga välmåendesiffror, där deltagarna upplevde att de på en tiogradig skala var hade en livstillfredsställelse på 7,8. Under studiens gång skulle de varje dag ställa sig frågan hur de mådde. Vid studiens slut fyra veckor senare hade den goda välmåendeupplevelsen sjunkit till 7,0.

Kanske en tanke att ta till oss innan vi skickar ut nästa utvärderingsmejl? 

 

Ylvas dagliga lyckopiller

Lyft dig med ditt självprat (upp mot 70% sågar sig själva dagligen)
Le ofta (ett genuint, s.k. ”Duchenne-leende” sänker stresshormonerna i kroppen)
Omge dig med personer som ger trygghet (då frisläpps kemikalier så att vårt fysiska och känslomässiga mående ökar)
Ta bort 1 måste varje dag
Sluta jämföra dig
(det dödar tacksamheten över vad du har och var du är)
Öva dig i tacksamhet (vid kaffekokaren – vad älskar jag med mitt jobb idag?)
Behåll dina vänner livet ut (det håller hjärnan och minnet i trim)
Få i dig magnesium, zink och D-vitamin (kan t. o. m. vara mer effektiva än antidepressiva medel)
Spendera dina pengar med vänner (inte på prylar – det ger betydligt lägre tillfredsställelse)

Ylva Beck är affärscoach och nätverksledare för flera chefsgrupper i Göteborgsområdet. Läs mer om våra nätverksgrupper här. Frukostseminarier hålls i Stockholm, Göteborg och Malmö för EGN:s medlemmar, håll utkik efter vårens fortsatta seminarier här.

Följ oss på sociala medier