28 November 2017

Hissad eller dissad – hjärnans reaktion på härskartekniker

Hissad eller dissad – hjärnans reaktion på härskartekniker

Syftet med härskartekniker är att påverka den utsatta personen på ett sätt som gör att hen förminskas, presterar sämre och därmed utgör ett mindre hot ur ett maktperspektiv. Så vad är det som gör att vi påverkas så starkt av dem? Svaret ligger i vad som sker i hjärnan. 

Maria Eriksson-Engström är författare, coach och föreläsare med fokus på hur man kan omsätta hjärnforskningens insikter till ledarskapets vardag. Hon leder även flera chefsgrupper i EGN och är gästskribent i månadens EGN Magazine på temat härskartekniker.

Härskartekniker myntades som begrepp av den norska socialpsykologen och partiledaren Berit Åhs under slutet av 70-talet. Hon valde att kategorisera ett antal upplevda beteenden under rubrikerna osynliggöra, förlöjliga, undanhålla information, dubbelbestraffa (att det uppfattas som fel hur man än gör) samt påföra skuld och skam.

Låt oss först backa bandet. Vår version av hjärnan är gammal. Mer än 100000 år. En hjärna, vars huvudsakliga fokus är att se till att vi ska överleva. Och med ett system byggt för att detektera, minimera och undanröja hot i en helt annan verklighet, än dagens. Dessa hot kan vara fysiska eller sociala, eftersom människan är ett flockdjur med en historiskt låg förmåga att överleva ensam. Det var då. Idag kan vi i praktiken mycket väl överleva utan flocken. Dock inte, om vi rådfrågar vår hjärna.

Varför är vi så sårbara? Den psykologiska forskningen pekar på fem sociala faktorer/behov vi har som människor. Alla dessa kan utnyttjas för att skapa en maktobalans. SCARF-modellen* hjälper oss att få en lite tydligare bild av dessa:

Status. Vårt behov av att framstå som bättre, i jämförelse med andra.

Certainty. Tryggheten i att veta vad som ska hända och hur det fungerar.

Autonomy. Friheten att själv få bestämma och påverka.

Relatedness. Samhörighet med andra, att bli sedd och hörd.

Fairness. Vetskapen om rättvisa och schyssthet.

Vad händer inom oss när vi dissas? Hjärnan uppfattar allt som hot, som har en negativ påverkan på någon eller flera av ovanstående. Hotet genererar direkt ett tydligt stresspåslag, vilket i sin tur påverkar hur vi presterar kognitivt och mentalt.

Vi kan framförallt se effekten av detta i aktiviteter som kräver fokus, analysförmåga, beslutsfattande och problemlösning. Vi presterar sämre och  känner oss mindre smarta. Vi blir osäkra. Exakt det som härskarteknikerna syftar till att uppnå. Kopplingen är ganska uppenbar och många av härskarteknikerna slår mot flera av faktorerna:

Osynliggöra slår kanske tydligast mot behovet av relatedness, att inte få vara med.

Förlöjligandet vänder sig rakt mot status.

Undanhållandet av information påverkar vår certainty, minskar den upplevda statusen och ökar känslan att inte riktigt få vara med, relatedness.

Dubbelbestraffningen skapar naturligtvis en stor osäkerhet (certainty) eftersom det blir omöjligt att göra rätt.

Påförandet av skuld och skam minskar känslan av status samt känslan av att vara accepterad i gruppen, relatedness.

På toppen av alla dessa påverkas troligen fairness, baserat på att personen känner sig orättvist behandlad i hela situationen.

Hur kan vi då värja oss från härskartekniker? Att snabbt bli medveten om vad som händer och förstå varför du reagerar som du gör, är en god bit på vägen.

Backa tillbaka lite, bli nyfiken på vad hen håller på med. ”Wow, vad coolt, hen gör det här och då reagerar min hjärna så här”, hjälper dig att få lite distans.

Träna dig att bli duktig på att ”läsa” ditt eget signalsystem, för att uppfatta vad som sker, innan det hinner gå för långt. Försök att ”zooma ut” för ett ”utanförperspektiv”. Det blir betydligt mer odramatiskt när du förnuftigt kan avläsa situationen på ett mer sakligt sätt. Att reagera och agera när känslorna har tagit överhand stärker egentligen bara härskaren och dennes ambition att förminska och förlöjliga.

Hur hissar vi då? Det är bara att vända på kakan. Förstärkningstekniker bygger helt enkelt på att stärka de olika SCARF-faktorerna. Individen lyfts, hjärnan skärps och vi stimuleras att nå vår maximala prestationsförmåga.
Valet är vårt.

Maria Eriksson-Engström

Författare, föreläsare och konsult inom Change – with the brain

*David Rock, grundaren till begreppet NeuroLeadership, har satt samman SCARF-modellen för att gruppera de sociala hoten vi utsätts för vid härskartekniker.

Följ oss på sociala medier