21 November 2019

Hög tid att stryka ett streck över den linjära ekonomin

Hög tid att stryka ett streck över den linjära ekonomin

Det är hög tid att stryka ett streck över den linjära ekonomin och genomgående tänka kretslopp”, sa Tobias Jansson när han mötte chefer i kompetensnätverket EGN och lyfte trender och affärsnytta i det högaktuella ämnet cirkulär ekonomi och gav tips på hur man skapar en högre grad av cirkularitet.

Varför har vi människor problem med avfall och utsläpp när myrorna klarar sig utmärkt i sina samhällen? Begreppet cirkulär ekonomi har inspirerats av industriell ekologi och har det ambitiösa målet att skapa ett samhälle som inte skapar skräp, utan där allt avfall ses om en råvara. I fokus står ett cirkulärt kretslopp snarare än det linjära tänk som fortfarande dominerar i samhället idag.

Tobias Jansson är en av Sveriges eldsjälar inom området och kom själv i kontakt med begreppet kring 2010 under sin tid på hållbarhetsmagasinet Camino. I en intervju som tidningen gjorde med en av författarna till boken Cradle to Cradle: Remaking the Way We Make Things beskriver han det som att polletten trillade ner:

- Jag insåg att vår stora utmaning främst är ett designproblem och att vår livsstil endast är sekundär. Systemförändringar handlar om genomgripande förändringar på systemnivå och hur ambitiöst vi än försöker ändra om vårt sätt att leva, har vi som samhälle ändå inte börjat i rätt ände om företag och organisationer inte skiftar sitt tänk på designstadiet.

cirkular-ekonomi.jpg

Ger klimatsmarta lösningar
Idag föreläser och skriver han om ämnet och initierar innovationsprocesser i cirkulär riktning hos företag och andra verksamheter. Han är också en av dem som fört in ämnet i den svenska debatten. Och han menar att medan debatten kring klimatfrågan främst fokuserar på att besvara varför aktion behöver ske nu, ger cirkulär ekonomi svar på hur vi kan nå de förändringar som så tydligt krävs. Tillbaka till de klimatsmarta myrorna:

- Cirkulär ekonomi är en vision om ett ekonomiskt system designat för att återskapa resurser, om och om igen. Här går resurseffektivitet hand i hand med affärsnytta med hjälp av förfinade materialflöden och innovativa affärsmodeller. Om vi tänker om och designar produkter och affärsmodeller 100 procent rätt från början, kan vi skapa en långsiktig lösning som fungerar lika bra som systemen i naturen med material som flödar i loopar utan avfall och samtidigt spara stora pengar för företag och organisationer.

Stora företag som IKEA och HM är redan på bollen och IKEA som ställer om sin affärsmodell till cirkulär menar att det handlar om en överlevnadsfråga. År 2030 är målet att allt deras material ska vara del av ett kretslopp.

500 miljarder euro beräknas EU:s näringsliv årligen kunna spara i minskade materialkostnader"

Stor affärsnytta
Och får man tro beräkningarna ligger det ett oerhört högt värde i kretsloppsekonomin. 500 miljarder euro beräknas EU:s näringsliv årligen kunna spara i minskade materialkostnader, enligt McKinsey & Co/Ellen MacArthur Foundation. Pengar som kan hämtas hem genom att hålla produkter och material i omlopp.

Hur långt har vi kommit i Sverige?

- Även om drygt halva befolkningen i vårt land ännu inte hört begreppet cirkulär ekonomi har det hänt mycket under de senaste tio åren. Men vi ligger långt efter flera grannländer som Finland, Danmark och Skottland. I Sverige tror vi att vi är duktiga på återvinning men faktum är att vi förlorar 42 miljarder kronor varje år på en alltför dålig återvinning, främst inom industrin. Vårt land behöver en långsiktig vision om att ställa om dagens linjära ekonomi till en ekonomi som fungerar enligt cirkulära principer, för att alltmer bli ett samhälle som inte skapar skräp och där affärsnytta och miljönytta är helt förenliga. Kanske tar det 50 år innan vi är där men vi behöver göra allt vi kan redan idag.

Svenska cirkulära exempel

Bland svenska case i framkant finns outdoorklädföretaget Houdini som har haft ett cirkulärt tankesätt långt innan begreppet kom till Sverige. Bland annat startade de tidigt med att producera plagg designade för den cirkulära ekonomin och erbjuder även möjligheten att hyra plagg i butik, till exempel över en helg. Tobias Jansson nämner även exempel som Carlsberg och BillerudKorsnäs som är först ut i världen med en fiberbaserad flaska för kolsyrad dryck och Stora Enso som håller på att ta fram fiberbaserade sugrör med bättre egenskaper än de som finns i papper idag.
Med god skjuts av digitaliseringen har även delningsekonomin blivit en naturlig del av svenskars vardag, med mängder av initiativ, däribland Hygglo, Snappcar och Ihopa.

Vi har även sett nya affärsmodeller växa fram som bygger på tillgång framför ägandeskap. Som TED-talaren Rachel Botsman sa redan 2010: ”det är inte borrmaskinen jag är ute efter, det är ju hålet”. Något även IKEA hakat på, som i april i år gick ut med att företag ska kunna hyra deras möbler.

Vilka trender ser du inom området?

- Det händer mycket spännande kring restflöden. Ett fantastiskt exempel är British Sugar, som står för 60 procent av Storbritanniens sockerproduktion. När de synade sin produktionsprocess utifrån ett cirkulärt tänk insåg de att de hade restprodukter i sin produktion som kunde göras om till nya produkter. Idag kommer 25 procent av deras intäkter från dessa rester, som tidigare brändes upp som restavfall. En annan viktig trend är symbioser, där Kalundborg i Danmark är det mest omtalade exemplet i Europa på en lyckad industriell symbios. Grundidén är att avfall från en aktör blir resurs för en annan. I Kalundborg har ett antal industriföretag gått samman och hjälper varandra genom att dela på cirka 25 olika slags resurser. På så sätt har företagen i området sparat 80 miljoner euro. Här har svenskt näringsliv mycket att hämta.

För de chefer som vill fördjupa sig mer i ämnet och skapa en högre grad av cirkularitet i sina organisationer – vilka är dina bästa tips?

Det finns ett stort behov av att höja kunskapen inom området och en resurs som jag verkligen kan rekommendera är den brittiska stiftelsen Ellen MacArthur Foundation som med hjälp av bland annat McKinsey & Co släppt en mängd rapporter under åren som fokuserar på olika branscher och regioner. De har också en omfattande samling case studies som kan ge inspiration. För tillverkande företag rekommenderar jag också mitt egenutvecklade Circular Design Wheel som är ett verktyg för att snabbt analysera i vilken mån en produkt är designad enligt cirkulära principer och generera idéer kring hur den kan förbättras. För den som är bekant med Business Model Canvas så finns snart en variant av den som jag varit med och utvecklat, Circular Business Model Canvas, som styr mot cirkulära affärsmodeller (finns snart tillgänglig på Tillväxtverkets webbplats verksamt.se). Sist men inte minst så tycker jag att man ska titta på vilka restflöden som uppstår i produktionen och hur de kan skapa värde på annat håll, hos nya samarbetspartners i en symbiossamverkan. Rita en karta med pilar till och från potentiella samarbetspartners med inspiration från Kalundborg!

faktaruta-nov2_0.jpg

Läs också: Så blev Göteborg världens mest hållbara destination

Önskar du utöka ditt professionella nätverk och få mer tid för reflektion? EGN är Sveriges största chefs- och kompetensnätverk med grupper inom https://www.egn.se/natverk på en mängd områden. Kontakta Josefin Vikström för mer information på +46 70 228 95 42 eller josefin.vikstrom@egn.se

Följ oss på sociala medier